_DSC9766

Få Mera Fakta Nu

Tankar från frilansjournalist Tomas Carlsson.
Tankarna kan beröra alla fyra verksamhetsgrenarna Journalistik, Utbildning, Foto eller Formgivning.
Teknik är min tydligaste inriktning, men jag fokuserar även på musik, människor, mat, konsument, samhälle, myndighet, osv.
Via kategorierna, sök eller etiketterna hittar du de inlägg som intresserar just dig.

Sponsor

Se mina foton

ArtPix

Kategorier

Unga personer har svårt att hantera sociala medier

Barn och unga har ofta svårt att hantera skriftlig kommunikation därför att deras abstrakta tänkande inte är fullt utvecklat. Det är inte svårt att förstå när man ser att inte ens en del vuxna verkar kunna hantera de sociala medierna. Föräldrarna måste bli bättre på att hålla koll på vad barnen sysslar med på nätet.

Vi har en åldergräns för när man får köra bil. Den beror på att för unga personer dels inte är mogna nog att alltid ha gott omdöme och dels att hjärnan inte alltid utvecklats färdig så att komplicerade skeenden med många faktorer kan tas in och bearbetas snabbt.

Att delta i sociala medier är som att ”ratta” grupper, folksamlingar och samhällen. I den fysiska världen kan du se hur andra reagerar och anpassa din interaktion efter det. I sociala medier måste du ha en föreställningsvärld om detta som stämmer överens med den fysiskt sociala kartan,  och anpassa ditt sociala beteende efter en omgivning du varken ser eller hör. Det är som att köra bil med skygglappar eller till och med ögonbindel. Det kräver förmåga att hantera abstrakta tillstånd.

Sociala medier innefattar platser för kommunikation såsom Facebook, Twitter, Instagram, Egen blogg, kommentarsfält i andras bloggar, gruppchattar, anslagstavlor, aktivitetsplatser med chattar, mm.
Facebook har en åldersgräns på 13 år (för låg, menar många) och bloggtjänsten Dinstudio har en åldergräns på 18 år. Trots detta gör de ingen koll på vilken ålder de har som ansluter sig till tjänsterna. Det finns ingen koll på om någon ljuger med sin ålder. Därför finns det fler barn och unga som är aktiva på sådana tjänster, än det finns föräldrar som vet om att deras barn är aktiva där.

Juridiskt är det föräldrarna som är ansvariga för allt barnen gör i sociala medier. Det betyder att den som har ett omyndigt barn kan ställas till svars för eventuella brott, t ex hets mot folkgrupp, förtal, osv, som barnet gör.

Bråk om ingenting
Scenario: Lisa skriver till Pia. Pia svarar något kort eftersom hon måste gå ut med hunden. Lisa uppfattar sig avsnäst och snäser tydligt tillbaka. Pia förstår inte varför Lisa snäser och säger något elakt.
Bråket är igång. Andra blandar sig. Alla säger sig veta vem som började, men hälften säger Pia och andra hälften säger Lisa. Båda grupper vill vara ”snälla” och stötta den de tycker gjort rätt. Inte sällan vill de också klämma åt och ge igen mot den de anser ha gjort fel.
Detta är ett typiskt scenario när barn och unga använder sociala medier (och även en del vuxna). Barn har svårt att “se bakom” texten. En vänlig ironi kan uppfattas som en provokation, och så vidare. En så enkel sak som uteblivet svar kan tolkas som medveten nonchalans.

Mobbning
Alla barn eller unga är olika och unika. Några har egenheter som andra retar sig på och tvärtom. Sociala medier är effektiva forum att uppvigla andra på. Du behöver inte stå öga mot öga mot en person, utan sitter i en trygg hemmiljö. Kanske har den unga personen det lite småtråkigt och vill se lite “action”. Ett enda litet falskt rykte kan drabba en person väldigt hårt när många går igång på det.
En annan form av mobbning är så kallat “silent treatment”. Alla i klassen får grattisönskningar på sin födelsedag, utom Sven. Inte en enda grattar honom trots att alla har fått meddelande på sin Facebook-vägg om hans födelsedag. Denna ”tystnad” kanske inte ens är medvetet gjort , men ett barn kan då känna stark utanförskap. Särskilt som alla i klassen grattade Populäre Pelle.

Grooming – vuxna på jakt
Förutom att barn och unga snabbt kan lära sig att skaffa falska konton i de sociala medierna och terrorisera andra, förekommer det att vuxna skaffar sig konton och framställer sig som om de vore barn eller ungdomar. Det kan vara nästan omöjligt att genomskåda att “Anna 12” år på tjänsten Go Supermodell, i själva verket är Sven-Åke/Inga-Maj 47 år och spritmissbrukare som lider av social avskärmning. Bilder, fakta, osv, kan denne planka rakt av från andra ställen på nätet.
En unga människar klarar inte alltid av fullt ut att skriva på ett sätt som skyddar deras integritet. Små förlupna ord här och där om klasskompisars namn, saker de sett på väg hem från skolan, och så vidare, leder till att de efter en tids konversation har lämnat ut det mesta som gör dem identifierbara.
Inte ens vuxna kan helst skydda sig mot detta, men vuxna har lättare att hantera eventuella konsekvenser.
Barn och unga klarar heller inte av skuldkänslor särskilt bra, vilket gör att de väldigt lätt kan hamna i en beroendeställning till en nätperson de kanske lovat saker, tröstat eller fått mycket positiv feedback ifrån. Tonåringar har dessutom rejält med nya hormoner i omlopp vilket ofta skapar ytterligheter på det emotionella planet.

Källkritik
Barn och unga är i mycket liten mån källkritiska. De må mycket väl ifrågasätta sina föräldrar, men litar på utsagor från andra utan att i första hand ta ställning till om de är korrekta eller ej.
Det betyder att en andrahands- eller tredjehandsuppgift mycket väl kan föras vidare som en förstahandsuppgift. I förlängningen innebär det att möjligheten att ta vad folk säger “med en nypa salt” ibland är helt obefintlig.
I sociala medier, som är blixtsnabba, medför det att felaktiga uppgifter får spridning på ett helt annat sätt än när det krävs ett möte mellan människor för att sprida dem.
I källkritik ingår också att ifrågasätta om man uppfattat en sak på rätt sätt. För ett barn är det ingen skillnad på om någon säger “Lisa är en tjuv” och “jag tycker att Lisa beter sig tjuvaktigt”. Juridiskt är det stor skillnad.
Vi vuxna vet att det ena är förtal och det andra är en uttryckt åsikt. Många gånger förs det andra uttrycket vidare i former som mera närmar sig det första uttrycket.

Lösenord – kontokapning
Barn och unga är inget vidare på att bevara hemligheter. Lösenord är ett exempel på en sak som dessa utan vidare kan lämna ut till personer de tycker att de kan lita på. Problemet är att unga sällan har ett moget omdöme, men tror sig veta allt om allt. Det kan leda till att den som råkar känna till en kompis lösenord “ska skoja lite”. Detta skojet kan urarta och rätt vad det är har den som litade på sin klasskompis istället hamnat i klistret därför att flera i klassen nu känner till lösenordet och har gjort uttalanden i dennes namn.
Det är inte alltid man blir trodd om man säger att kontot har blivit kapat så fort något olämpligt uppdagas. Eftersom det uppfattas som vanligt med kontokapning kan dessutom den förslagna skojaren skylla på kontokapning, trots att denna person medvetet utgett sig för att vara någon annan.

Internet är klistrigt
All information på internet klistrar sig fast. Oavsett om man helt tar bort en blogg, eller försöker dölja ett chattinlägg, kan det gå att snoka reda på i alla fall. Barn och unga förstår inte alltid detta. De kanske ångrar ett inlägg på ett ställe och vet inte att alla inlägg där också mailas till dem som prenumerar. Då hjälper det inte att radera inlägget kvickt.

Spåra aktivitet
Titta i webbläsarens historik för att se vilka sidor barnet besökt. Sök upp gamla sidor via www.archive.org. Hos Google finns det också en mellanlagringsfunktion där sidor som tagit bort ligger kvar ett tag. Det kallas Google Cache.

Datorsäkerhet
Barn och unga har inte alltid omdöme att ta ställning till dialogrutor på bildskärmen. En del sådana dialogrutor kan dyka upp i syfte att hacka datorn. En dator som hackats och kanske fått skadlig kod i form av en trojan installerad, kan sedan användas till i princip vad som helst av utomstående. Exempelvis kan en del av hårddisken användas som lagringsställe för bilder – även olagliga bilder. Vissa bilder är olagliga att inneha och därför kan de som är intresserade av sådana bilder med fördel använda andras hårddiskar för lagring av dessa. Det förekommer att polisen knackar på hemma hos folk och beslagtar datorn och sedan är det svårt att bevisa att någon annan har lagt dit bilderna.
En del trojaner går ut på att komma åt privatpersoners bankkonton. Om den unga personen ovetandes har installerat en sådan kan föräldrarna när de gör bankärenden på datorn råka illa ut.

Föräldramanual

  • Håll koll på vad ditt barn gör på datorn.

Det är inget konstigt  att du som förälder ska ha tillgång till lösenordet på de tjänster ditt barn använder. Det är ju du som är juridiskt ansvarig för aktiviteterna. Om ditt barn byter lösenord eller försöker undanhålla saker är en självklart konsekvens att datorn spärras med ett lösenord barnet inte känner till. Kan ditt barn inte sköta uppgjorda regler måste det också innebära begränsad tillgång till det som regeln avsåg.

  • Undvik isolering

Låt den dator ditt barn använder finnas i ett rum där familjen passerar. Det är mycket svårare att smyga med saker när andra kan komma och se när som helst. Om de har datorn på rummet kan de ju dessutom titta på bilder och filmer av olämpligt slag. Internet vimlar av våld, knark, porr och annat barn inte bör konsumera.

  • Använd verktyg

Du ansvarar för vård och omsorg om ditt barn. Men du kan inte alltid vara med i alla situationer. Därför kan du installera lämpligt program för bättre föräldrakontroll. Tala med ditt barn om detta och gör det inte i smyg. Prata igenom varför det görs och låt dem gärna läsa den här texten när ni diskuterar.

Ett exempel på verktyg är  Windows Parental Control.
http://www.microsoft.com/en-gb/security/family-safety/default.aspx#Internet-use
http://www.microsoft.com/en-gb/security/family-safety/compare-tools.aspx

Med ett sådant verktyg har du översikt, samtidigt som barnet vet att allt som görs också är något som föräldrarna också känner till.

  • Prata med barnet och gör överenskommelser som är trovärdiga och rimliga.
  • Var med ibland vid datorn. Låt barnet lära dig tjänst efter tjänst. Skaffa dig gärna också egna konton på respektive tjänst för att vid ströstunder kunna lära dig lite mer.

©Tomas Carlsson 2012-12-19

Ser ut som bug men är en feature i Gmail

Hoppsan!

Ibland upptäcker man saker av en ren slump. I det här fallet började Google Mail bete sig konstigt när jag tryckte på Svara-knappen. Tidigare har brevet jag svarat på följt med som citat och markören ställt sig högst upp där jag kan skriva in mitt svar.

Plötsligt följde bara en liten del av ursprungsbrevet med. I vart fall i hälften av fallen. Det kändes som en bug i programmet. I själva verket är det en helt ny funktion. Det är nämligen så att om man markerar en bit text i ett brev, så följer bara den biten med när man svarar.

Det är praktiskt om det är ett långt brev, och det bara är en liten del man vill svara på eller kommentera. För min del innebär det att jag måste ändra mina vanor. När jag tänker brukar jag nämligen sitta och markera och avmarkera textrader, ungefär som när man telefonklottrar. Det är slut med det nu, med andra ord. Eller åtminstone måste jag klicka någonstans i brevet för att avmarkera allt innan jag trycker på Svara-knappen.

©Tomas Carlsson 2012-12-13

Laga Ipads WiFi

Den alldeles nya Ipad Mini krånglade med nätverket. Men det fanns en lösning om än lite svårfunnen och ologisk.

  • Regelbundet tappade den kontakten med det trådlösa nätverket trots god täckning.
  • Vid varje återanslutning fick man ange nätverkslösenordet.

Synnerligen irriterande alltså. Och gjorde såklart den mobila enheten invalidiserad på gränsen till obrukbar.

Lösningen är lika enkel som ologisk.

  1. Välj Inställningar, Wifi.
  2. Välj Annat… längst ned i listan över dina tillgängliga nätverk.
  3. Skriv in det nätverksnamn du vill ansluta till
  4. Klicka på Säkerhet och välj vilken kryptering din router använder.
  5. Fyll i lösenordet och välj att ansluta.

Efter detta funkar Ipad Mini åter som en vanlig Ipad, eller som en helt vanlig annan dator som ansluter till nätverk.

Problemet verkar bero på bland annat Ios 6. Det finns åtskilliga rapporter på nätet från folk som vid uppgradering råkat ut för detta problem eller liknande. Sannolikt kommer det en buggfix i kommande versioner, efter nuvarande Ios 6.01.

©Tomas Carlsson 2012-11-13

Var är de enkla och lönsamma lösningarna, Zackrisson?

Den alltid närvarande och utmärkte Mikael Zackrisson har  hos Medievärlden dissat tidningscheferna för att dagstidningarnas digitala tänk inte kommit längre. Detta i artikeln Sista chansen.

Han har rätt i mycket, men jag tycker att han ”kissar på fel stolpe”. Det är inte tidningscheferna på exempelvis SVD som bestämmer om det ska byggas en ny tryckpress och därför inte heller om det ska byggas en ny digital infrastruktur. Dessa beslut måste komma från styrelserummen där strategierna för framtiden ska formas till en arbetsbeskrivning för medieföretagens VD:ar.

Fredric Karén som basar för svd.se har visserligen svarat på Zackrissons debattartikel, men han kan bara säga det mest uppenbara – det finns ingen affärsmodell, SVD har ingen guldgruva att ösa ur, papper är fortfarande den överlägset största affären. Detta vet alla och ingen har kunnat presentera en affärsmodell som ger vinst. (Här framhåller många aftonbladet.se, men hur ser siffrorna ut om de räknar in att de ska betala vad de får från pappersaftonbladet?).

Det hela faller lite tillbaka istället på den senaste tidens debatt om att medieföretagen verkar ha gett upp. Sverige är litet och de stora koncernerna väldigt tysta om sina framtidsplaner. Kanske finns visioner i styrelserummen, kanske inte. Men det enda vi ser av det är i efterhand när organisatoriska förändringar i något medieföretag blir offentligt. Hittills har det inte imponerat, även om en hel del modiga beslut har tagits. Beslut som väckt fasa och avsky hos webbkonsulterna i bloggosfären. Men beslut som varit grundade på annat än visioner om vad som är tekniskt möjligt, nämligen på jordnära fakta om resurserna på respektive företag.

Zackrissons debattinlägg är en partsinlaga i egen sak då han numera företräder de som säljer utveckling av digitala tjänster, tjänster som erbjuds bland annat till medieföretagen.  Ett strategiskt tips i den processen är att presentera hållbara affärsmodeller och i större utsträckning verka för samarbeten. Hemnet är lyckat, men bygger helt på att innehållet är heltäckande och bygger på samarbeten mellan mäklare. Jag känner Zackrisson som en smart framåttänkare och jag ser gärna debattartiklar från honom i Medievärlden om digitala lösningar och innovativa publicistiska tjänster som är lika enkla att genomföra som lönsamma. Tyvärr är många digitala projekt både dyra och krångliga att genomföra, men utvecklingen bland utvecklarna går också framåt. För 20 år sedan var det krångligt att installera ett nätverk. Idag behöver man knappt tänka, det sker av sig självt i stort sett.

Betänk nu också att det är dagstidningar vi pratar om, inte tidningar i allmänhet. På tidskriftssidan är utvecklingen bedrövlig, men det beror också på att där ligger fortfarande den stora affären på papperssidan hos de största aktörerna.

Man brukar säga att tidningsvärlden är konservativa. Putslustiga benämningar som ”gammelmedia” skjuter dock på fel väderkvarn. Vi har redaktioner och vi har kanaler – skilj på det. Och konservativ eller ej, det finns trots allt en enorm erfarenhet i tidningsvärlden som inte alls finns hos de mest högröstade webbkonsulterna. Därför är det bra att erfarna redaktörer även jobbar bland utvecklarna av nya digitala tjänster.

Till sist ett tips som kanske löser Mikael Zackrissons problem med att hålla koll på Andreas Cervenkas krönikor i SVD. Här är SVD duktiga på RSS. Prenumerera på detta RSS-flöde: http://www.svd.se/search.do?q=&authorString=Andreas%20Cervenka&output=rss

©Tomas Carlsson 2012-10-25

Mest gamla filmer på Netflix

Med stor spänning anslöt jag mig till Netflix när det lanserades i Sverige förra veckan. Har läst om många early adopters som anslutit sig på komplicerade vägar till Netflix när det bara var åtkomligt på andra sidan Atlanten. De har lovordat tjänsten, smidigheten, mm. Men jag har inte fått intrycket av att utbudet har varit dåligt.

Direkt när jag tittade in på Netflix i förra veckan upplevde jag utbudet som väldigt begränsat och gammalt. Mycket är sådant jag såg på annat sätt för flera år sedan. Nästan inget jag blev sugen att titta på direkt. Det var kanske någon teveserie jag missat helt som jag kan tänka mig att ”titta ikapp” på.

Nu har Marcus Hansson på kritiker.se gått igenom varenda film som visats i Sverige de senaste två åren och prickat för vilka som finns hos Netflix eller Viaplay (en liknande streamingtjänst). Resultatet ger en bild av hur lite det egentligen finns av ny film att välja bland.

Läs mera på Så bra utbud har Netflix och Viaplay, svart på vitt.

Då kan jag inte låta bli att jämföra med Spotify. Där kommer helt ny album upp samma dag som de släpps i handeln, med de flesta av de artister jag följer. Det är också därför jag betalar varje månad för Spotify.

Tveksamheten är dock stor att betala för Netflix. Jag vill inte sitta och se filmer som var fikarumsdiskussioner för fem år sedan. Det är trots allt jag som står för all utrustning och lokal för filmvisningen, så något så när aktuella filmer vill jag kunna se via tjänsten.

Istället kan jag rekommendera den svenska tjänsten Magine.se. Där kan man se teve i efterhand och välja direkt ur en behändig tablå. Det är visserligen ännu en betatjänst, men idén är förträfflig med någon annan som spelar in hela teveutbudet åt en. I efterhand kan jag själv välja och vraka bland sådant jag borde spelat in men glömt.

Kan väl tillägga att jag inte sett teveprogram just när de sänts på flera år (förutom större direktsända idrottsevenemang).

Alla fyra tjänster jag nämnt här finns som appar också. Det är ett stort plus. Man står ut med sämre utbud när man på resande fot har lite tid att slå ihjäl.

© Tomas Carlsson 2012-10-23

Hur fri är en teater egentligen?

Upphovsrätt till verk är knivigt. Kan en teaterpjäs skildra verkligheten så i detalj att dialogen hämtas från böcker?

I DN skildras ett fall i artikeln Konsten att stjäla en bok till teatern.

Bokförfattaren till Jan Stenbecks biografi ifrågasätter att manuset till pjäsen Fursten innehåller dialoger som är direkt hämtat ur boken. Svaret han har fått från teatern i Uppsala är att det inte är ett brott mot upphovsrätten. Att det istället är en form av citat från verkligheten, där bokens existens är den del av denna verklighet.

Då ställer man sig frågan – hur fri är egentligen en teater? Kan den stå över lagen?

Nästa fråga är då – skulle teatermanuset därmed också vara en del av en verklighet och kan vi lägga ut det på exempelvis webben? Skulle jag kunna publicera hela manuset här på www.merafakta.nu?

Citaträtten, som finns som undantag i upphovsrättslagen, är en knivig fråga. Och just det här fallet känns extra speciellt, så egentligen vore det bästa om det kunde avgöras i en domstol.

© <<<<  Tomas Carlsson 2012-10-22

Nedlagd tevelicens ger mer pengar

Ekot rapporterar att public service-kommittén föreslår att tv-licensen ska omvandlas till ett skatteuttag istället.

Förslaget är inte bara väldigt bra, det sparar även in pengar. Och kan även ge nya inkomster.

Utan att kolla närmare, kan man nog konstatera att de som inte har teve är ytterligt få. Många betalar också teve-licens, men det finns också många som struntar i det. Det är en avgift, en sorts skatt, som man kan säga att det är frivilligt att betala. Därför är det också lätt att låta bli att betala den. Och slipper man, ja varför då inte använda pengarna till annat?

Om det istället läggs på skatten får alla som skattar vara med och betala, det vill säga i princip alla som har teve. Nåja, några kommer att knorra och säga att de minsann inte tittar på teve, men det är en försumbar mängd. Alla ligger inte på sjukhus heller.

Administrationen att ta in teve-licensen kostar en hel del pengar. Dessa pengar kan nu användas till bättre saker. Dessutom så kan de som idag inte betalar licens slippa undan. Så totalt torde det vara en ren vinst för samhället att lägga över det på skatten. Det har jag propagerat för sedan slutet av 1980-talet.

Det är också så att tv-licensen kan sägas vara på fallrepet. I takt med att allt fler konsumerar rörliga bilder via nätet (som visserligen även det omfattas av licens om det är ett så kallat ”teveprogram) kommer allt färre finna det motiverat att betala någon licens. Med finansiering av public service via skatten, säkerställer man inkomster även för framtiden.

Visst, det är negativt för Radiotjänst i Kiruna och dess anställda. Men det var för det för anställda i mjölkaffärerna också när förbudet mot att sälja olika typer i livsmedel i samma butik togs bort i mitten av förra seklet. Tv-licensen är en dinosaur som överlevt minst tre årtionde för länge.

Frågan är hur man ska säkerställa att politiker inte får tafsa på finansieringen av public service. Hittills har skyddet varit det krångel det innebär att avskaffa licensen. Om den nu försvinner, är sanningen att det inte kommer att finnas något skydd. Enda möjligheten till reellt skydd är att göra en grundlag som skyddar public service. Men det är osannolikt att någon sådan skapas.

Istället är det troligt att public service på sikt konkurrensutsätts och det kommer att förändra verkligheten. Redan nu har ”sponsring” smugit sig in i diverse olika typer av program. I framtiden får vi nog se mera av alternativa intäktskällor för public service.

©Tomas Carlsson

Vanliga frågor: Bild i kolumn i WordPress

Fråga:

Jag skulle vilja lägga en bild i höger kolumnen (jag har ett tre-kolumns layout) men kommer inte på hur.

Svar:

Gå in under Utseende | Widgets.

Dra widget som kallas Text till den kolumn där du vill ha den.

Lägg in följande kod, som du justerar efteråt:

<center><img src=”http://pulvermos.se/wp-content/uploads/2009/04/banner300pulvermos1.jpg” width=”200” height=”300”  alt=”Pulvermos.se tipsar om matlagning på frihand – du gör som du vill”></center>

 Det som är markerat med kursivstil ändrar du till det som du själv vill visa och hur det ska visas.
© Tomas Carlsson

Superväg för cyklister

Mellan Malmö och Lund byggdes den första motorvägen i Sverige. Det var en helt rak sträckning byggd av betongplattor enligt tysk modell. På den tiden lät det i bilen som i ett tåg som åker på skenor med återkommande skarvar.
Nu planeras en motorväg för cyklister. En lysande idé, men tanke på miljö och hur nära orterna egentligen ligger varandra. Denna supercykelväg kan vara klar 2019 och det känns som lite väl avlägset, men hänger samman med att sträckningen är planerad längs järnvägen som också ska byggas ut.
Tidningen På väg skriver mera detaljer om denna motorväg för cyklister.

I sammanhanget kan man önska att fler kommuner samarbetar på detta sätt. I det aktuella projektet minskas cykeltiden från 70 minuter till drygt 45 minuter. Helt okay pendelsträcka, som dessutom ger pendlaren nyttig motion. Jag skulle tro att en del fartvidunder kan komma ned till närmare 35 minuter till och med.

Frågan är dock om det ska vara fri fart, eller om det blir någon slags hastighetsbegräsning. En som kommer farande i 45 kilometer i timmen (inte orimligt på vissa sträckor) har kanske svårt att väja för en som vinglar till i bara 15-20 kilometer i timmen.

© Tomas Carlsson

Dina kvitton digitalt – nu också godkänt

Ett foto på ditt kvitto sparas på webben

Hoppsan, prylen gick sönder. Men var är kvittot du måste ha för att garantin ska gälla? I appen Spara kvittot fotograferar man sina kvitton, skriver in affär och kategori. Sedan finns de lagrade både i telefonen och på en webbplats. Du kan ladda in kvitton från datorn också och sedan se dem i din telefon.

Tyvärr klarar appen inte av textigenkänning. Det betyder att du får mata in alla uppgifter själv. Det är krångligt på en liten mobil, men man kan fotografera sina kvitton och sedan i efterhand skriva in info om den via en vanlig dator. Det bästa hade varit att kunna markera ett område på kvitto och låta appen själv känna av vad det står. Efterhand kunde den lära sig olika kvittotyper från olika affärer.

Det vore naturligtvis ypperligt om kvitton man matar in också gick att knyta till en kontering i ett bokföringsprogram. Det borde också gå att särskilja momsen.

Den som är noga och matar in rätt etiketter, namn på affär, belopp, och så vidare, kan få en fin ekonomisk sammanställning med stapeldiagram för olika utgiftstyper. Men det kräver som sagt en hel del jobb. Bara att klistra upp kvitton för att de ska hamna som verifikation i bokföringen, brukar vara något man drar på så att högarna hopar sig.

Spara kvittot