Fyllde i en personlighetstest och fick följande resultat: Född ledare.
Din personlighetstyp:
Bestämda och uppriktiga. Födda ledare. Utomordentlig förmåga att förstå övergripande organisatoriska problem och finna hållbara lösningar. Intelligenta och allmänbildade, ofta mycket bra talare. Värderar kunskap och kompetens och har inget överseende med ineffektivitet eller dåligt organiserad verksamhet.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Företagsledare, VD:ar, organisationsgrundare, affärsföreståndare, chefer, entreprenörer, domare, advokater, jurister, datakonsulter, universitetslärare, politiker, kreditrådgivare, fackrepresentanter, marknadschefer, banktjänstemän, systemanalytiker, forskare.
När jag fyllde i frågorna kändes det som om jag valde svaren ömsom efter hur jag vill vara och ömsom hur jag är.
Och varje gång kändes det omöjligt att välja mellan dessa svarsalternativ.
Sanningen är kanske att det är bra att få bestämma, men bäst om någon annan tar ansvar för resultatet av det man beslutar? Men det går inte, så ska man påverka blir det tvunget att ta ansvar också. Men känslan finns där. Det är säkert fler än jag som suttit på föreningsmötet och frågan om det finns någon frivillig som sekreterare dyker upp och man känner genast dåligt samvete för att man känner att man borde anmäla sig, men inte har lust till efterarbetet…
