Vi som ger träden liv efter döden

Jag är inte sen själv att avrätta papperstidningen när jag föreläser om nya publiceringskanaler och hur medielandskapet kommer att förändras; samtidigt blir jag lite motvalls när tidsperspektivet framställs för optimistiskt/pessimistiskt för när “döda träd” ska upphöra som plattform för publicistisk verksamhet.
Kring år 2000 gjorde jag en undersökning kring begreppet “det papperslösa kontoret” och avlivade myten om detsamma. Den digitala tekniken hade då påskyndat stegringen av pappersförbrukningen, dvs inte bara ökat den utan ökat accelerationen av ökningen.
Den digitala revolutionen innebär större möjligheter till produktion av information, vilket spiller över på pappersförbrukningen.
Kallmanglingen av döda träd i en bläckstråleskrivare blir naturligtvis så otroligt mycket större när man köper sin skrivare på ICA och det finns livsmedelsaffärer som säljer billiga kartonger med papper. Och det har man kunnat göra i flera år nu.
Folk slänger inte ut rejält med pengar på ocker-priser på bläck för att de inte vill läsa på papper, utan för att de ser fördelarna med papper – de fördelar som ännu inte finns materialiserat någonstans i den digitala världen idag.
Jag har studerat, högst ovetenskapligt, vad för typ av telefoner folk jag möter har, och hur de använder dem. Då tycker jag det står klart att telefonerna har fler funktioner än folk gitter använda. Även om de har en webbläsare i telefonen, så har den ofta aldrig ens aktiverats, men telefonen är snygg och röd, det är den – och så låter det bra att skryta med modellbeteckningen.
En vän säger ofta till mig på pin kiv: det här är ingen telefon, det är en Blackberry. Ja han läser mail på sin telefon, om han måste, men surfa, det tycker han är för krångligt, och då är han ändå nätverksansvarig på ett hyfsat stort företag.
Sannolikheten att de enskilda upplagorna slutar minska är i stort sett obefintlig, men om man följer i fibrernas spår finns det risk/chans att upplageminskningarna inte avspeglar sig linjärt i produktionen av tidningspapper. Det tror jag hänger samman med att antalet titlar ökar och den förenklade produktionstekniken ökar möjligheterna för fler att publicera via papper, något som tidigare varit förhållandevis dyrt och krångligt.
Idag kan jag ge ut en bok och låta trycka den själv i baltikum för en euro styck. Snart trycker vi i Kina och skeppar hit.
Allt det här fortsätter tills jag håller en elektroniskt produkt i min hand som ger mig överblick över innehållet och inte kostar mer än några tior. Det i sin tur inträffar inte innan det behövs, vilket sker när drivsmedelskostnaden blivit så stor att pappersdistribution inte längre är ett alternativ. Då kommer det att växa fram mera översiktliga blädderbara digitala medier.
Tack för det.

© Tomas Carlsson 2008-06-05

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.